Inom järnvägssektorn i Europa är EN 501261 den centrala RAMS-standarden. Det går liksom inte att komma runt den. Så hur väl stämmer det resonemang om tekniskt system och underhållssystem som vi fört i tidigare blogginlägg med innehållet i den standarden?
Vi återkommer till det. Men, först och främst, som för alla standarder gäller att den är resultatet av ett kommittéarbete där delegaterna har fått förhandla och kompromissa utifrån sina respektive ståndpunkter. En processtandard som denna kan ses som en modell av hur man bör arbeta. Modeller och verkligheten stämmer som bekant inte helt överens. Modeller är därmed per definition felaktiga, men vissa modeller är användbara. EN 50126 är definitivt inte perfekt men lika definitivt användbar. Och den behöver alltid anpassas (eng. tailoring) till förutsättningarna för just det specifika projektet, vilket också tas upp i standarden.
EN 50126 beskriver ett systems olika livscykelfaser och ställer krav på aktiviteter som ska genomföras i respektive livscykelfas, såväl generella krav som inte är RAMS-relaterade som specifika RAMS-krav. Man använder ibland begreppet ”system life cycle” och ibland ”RAMS life cycle” vilket kan förvirra något. Det är olyckligt att man använder det senare, då det är hela systemet som befinner sig i en viss livscykelfas, något som också framgår med all tydlighet i standarden. Begreppet ”RAMS life cycle” kan leda till att man betraktar EN 50126 och dess livscykelfaser som något som enbart angår dem som jobbar med RAMS, när det de facto är något som alla som jobbar med systemet måste förhålla sig till.
De livscykelfaser som EN 50126 definierar är:
- Konceptfasen (eng. Concept)
- Systemdefinitionsfasen (eng. System definition and operational context)
- Riskanalysfasen (eng. Risk analysis and evaluation)
- Kravspecifikationsfasen (eng. Specification of system requirements)
- Arkitekturfasen (eng. Architecture and apportionment of system requirements)
- Designfasen (eng. Design and implementation)
- Tillverkningsfasen (eng. Manufacture)
- Integrationsfasen (eng. Integration)
- Systemvalideringsfasen (eng. System validation)
- Systemacceptansfasen (eng. System acceptance)
- Driftfasen (eng. Operation, maintenance and performance monitoring)
- Avvecklingsfasen (eng. Decommissioning)
EN 50126 beskriver dessa livscykler sekventiellt men gör även en V-modellsbeskrivning. Standarden är inte normativ avseende hur livscykeln ska beskrivas utan möjliggör olika modeller. På så vis finns det ingen motsättning mellan EN 50126 och ex.vis ett agilt arbetssätt.
En sak man kan säga om livscykelfaserna i EN 50126 är att dessa inte fullt ut utgör distinkta livscykelfaser utan man blandar faser och aktiviteter. Inte minst gäller detta riskanalysfasen, som dessutom i standarden beskrivs som en över tiden pågående aktivitet. Det hade alltså gått att välja en annan och tydligare fasindelning. Men å andra sidan ställer man krav på ganska många aktiviteter i varje fas, så denna fasindelning har sina fördelar; respektive fas blir hanterbar. Och det är alltså den fasindelning alla som jobbar med systemet ska följa.
Vidare så grupperar EN 50126 dessa livscykelfaser i tre olika block, en gruppering som i första hand är gjord utifrån ett krav på oberoende för vissa roller:
- Riskbedömning (eng. Risk assessment): fas 1, 2, 3, 4 och delar av 5
- Implementering (eng. Implementation and demonstration of compliance with requirements): delar av fas 5 samt fas 6, 7, 8, 9 och 10
- Drift, underhåll, avveckling (eng. Operation, maintenance and decommissioning): fas 11 och 12
Det fokus på risk som syns här genomsyrar EN 50126. Medan den approach vi beskriver i denna blogg är att RAM-arbetet är ett verktyg som kravställer det tekniska systemet och analyserar och utvecklar underhållssystemet i syfte att maximera tillgängligheten har EN 50126 synen att vi ska undvika riskerna för ”loss of value of the service”. Man går så långt att man till och med säger att det är ett av syftena med standarden (min kursivering):
“The objective of the RAMS process described in this standard is to ensure
that all aspects of RAMS are covered in order to make provision for the
safety of railway applications and for the avoidance of loss of their value.2”
Det är förvisso olika sidor av samma mynt men resultatet blir en attitydskillnad som kan få väldigt negativa konsekvenser. I stället för att söka lösningar försöker vi undvika problem. I stället för att försöka vinna undviker vi att förlora. En idrottsman som vill vinna kommer att göra fler mål än en som försöker undvika att förlora!
Åter till frågan om hur väl resonemanget om tekniskt system och underhållssystem stämmer med standarden. Svaret är att EN 50126 beskriver enskilda komponenter av underhållssystemet, ex.vis utbildning av drift- och underhållspersonal, men saknar systemtänket. I kommande blogginlägg kommer vi därför att titta närmare på de olika faserna i EN 50126 och föreslå vissa förändringar för att föra in detta systemtänk. Förändringar som inte går emot kraven i standarden men som förändrar synsättet från att undvika att förlora till att vilja vinna. Detta krävs för att skapa ett järnvägssystem man kan lita på. En järnväg där tåget går när det ska och kommer fram på utsatt tid!
[1] EN 50126-1:2017, Järnvägstillämpningar – Specifikation och demonstration av tillförlitlighet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet (RAMS) – Del 1: Generell RAMS-process
[2] EN 50126-1:2017, kap 5.1
Ser fram emot tweaken mot tillgängligheten!